I fredags tävlade vi lydnad i 30 graders värme och strålande solsken, igår åkte jag och Tetris till Fagersta KK och tävlade agility i sommarens hittills värsta skyfall. Vi var så dyngsura att jag på tredje banvandringen brast ut i hysteriskt skratt när vi tävlande på rad vadade genom den ankeldjupa vattenpölen bredvid balansbommen. Det måste ju finnas en speciell diagnos för såna som oss ;)
Tetris var så blöt att hon inte ens försökte gå runt vattenpölarna som hon vanligtvis gör. hon bara vadade sakta genom dom (en del räckte henne upp till magen) samtidigt som hon gav mig djupt dömande blickar. När jag kopplade loss henne för att se om hon blev på bättre humör så vägrade hon att gå. Hade hon haft fingrar vet jag ett särskilt hon skulle ha pekat mot mig i alla fall.
Agilitymässigt var hon pepp dock! Som tur var, lite skoj var vi förtjänta av. Snabb som en vessla susade hon igenom och det var inga knepiga banor egentligen, ändå missade hon slalomingången varje gång. Hon slank även ur innan den var klar, missade tunnelingångar och annat sånt hon inte brukar göra. Regn i ögonen kanske? Eller att slalom började och slutade med en vattengrav? Vem vet, jag har blivit så sjuk att jag är nöjd ändå med att vi fixade handlingen och att Tetris var så galet pepp, fast hon skulle ha gått att vrida ur som en skurmopp.
Sen var det bara att strippa av sig alla genomblöta plagg jag hade (dvs, alla men för anständighetens skull behöll jag underkläder och linne), dra på värmen och vindrutetorkarna på max i bilen och puttra 10 mil hem. I ösregn. Där man knappt kunde se bakljusen på bilen framför sig. Med tre diskningar i bagaget. Och ändå så sjukt glad. Ja något fel är det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar