KM i lydnad och agility-15

Mallig lydnads-grävling <3

Såå vi har även rivit av KM i både lydnad och agility i veckan! Appellspår blev det inget då för få var anmälda samt att det var samma kväll som vi var i Dala-Floda. Agilityn var inte mycket att skryta med, Tetris gjorde fyra fina lopp med något skräpfel i varje så där slutade vi på en fjärde placering.

Lydnaden i går kväll var väl däremot i en klass för sig, och inte helt positivt menat ;) Ett stort shout-out dock till grävlingsflickan som både låg stadigt på platsliggningen (!) och visade tänderna som en fotomodell, woop-woop!

Bekymren startade när vi tillsammans taggade igång som attan på Tetris externbelöning och vi sen gick in på planen, utan att ta belöningen med oss. Externbelöningens mening och innebörd har visst sipprat ut genom corgins jättelurar på dom typ 6 månader då vi inte har tränat alls med det. Typ. Hrm. Bra där, matte.

Vad som sen hände avspeglas väl i betygen, Tet hade inte alls någon lust att röra sig bortifrån sin smarriga godisburk, speciellt inte med mig, den falske invaggaren av hopp. Yes, it's true. Jag fick lyfta upp henne från ligg där hon låg stadigt som en sur höna och blängde på mig. Och om någon undrar så borde jag verkligen ha fått en nolla där, men kära domaren var väl lite tillfälligt förvirrad av vår låga prestationsnivå ;)

Moment	Betyg	Kommentar
Platsliggande	10
Tandvisning	10
Linförighet	5,5	Släpper, släpar, DK, gnäller
Läggande	5	Släpper i transporten, bra läggande, sätter upp hunden handgripligen
Inkallande	9,5	Något segt
Ställande	7	Går något steg, DK hand
Apportering	10
Hopp över hinder	8	Slår i hindret
Helhetsintryck	6	Mycket plock, något okoncentrerad
Poäng	154 p

Efter läggandet tog hon sig däremot i kragen och vi avslutade med helt OK poäng (och en leende domare som säger "just sådär ska det se ut" om apporteringen), så tillslut fick Tetris och hennes godisburk varandra ändå. Poängen räckte till en andraplacering vilket höjer vårat personbästa på KM ett snäpp. Nu ska vi ösa på med externbelöningsträning och pepp på linförighet, sista chansen på vårt LP1 närmar sig med stormsteg!

Gagnef Floda BK

Igår packade vi in Moa och Kheisie i passaten och for västerut till Dala-Floda, det var dags för grävlingen att debutera i agilityklass II! Det är så himla bra att vi får åka med våra bästa agilitykompisar och tävla igen, om inte annat för att man har någon att prata högt och oproffsigt med under banvandringen och som förstår meningen "att höfta ut mot slalom" (tror jag).

För att det hela skulle flyta på fick vi gå två banvandringar efter varandra och ha bägge i minne. Inte OK när man lider av alzheimers light. Såhär i efterhand kanske jag skulle ha bett om dispans? Hopplopp A gick åt skogen då jag glömde vart vi skulle efter slalom. Hopplopp B (sista loppet) gick åt skogen då jag överlycklig över att vi klarade den apsvåra svängen på hinder tre vänder mig om och inser att det inte alls var hinder tre jag tog, det var nummer fyra, Allting filmades såklart, inklusive mitt glada "jaa!" när jag trodde jag hade lyckats...gaah. 

Agilitylopp A var såå himla fint, ända tills på slutklämmen då Tetris kom som en kanon ut ur en lång tunnel och ba "jaa vet vart jag ska!" sög iväg på hopphindret som låg rakt efter på linjen, synd bara att vi skulle ta slalomen till vänster ;) 

Sen kom då vår time to shine, agility B! Äntligen satt nästan allt, fast jag glömde banan två gånger, Tetris tjuvstartade och ondskans agilityhinder gungan var med! Tiden räckte till en andraplats och därmed knep vi en pinne ♥ Fina fina Tetris, allt bara stämmer för oss på agilitybanan nu. Förutom att matte är dement då, men jaja...

Facebook är bra ibland (memory lane)

Minnes-funktionen på FB slängde upp den här godingen från 2013 på min tidslinje idag. Då för två år sen var vi duktiga och gick ner till Näsbysjön och simmade nästan varje dag, och så passade vi såklart på att leka lite i lekparken ;)

RIP Råttan

Maj 2015 - Juni 2015

Hon har i alla fall slutat vässa tänderna på soffan ;)

Nedräkning till semestern

Sju dagar och fem arbetspass kvar till jag går på mitt livs första betalda semester, det går segt nu ;) Eftersom husse fick för sig att dra iväg på lajv en vecka så tog jag och doggarna vårat pick och pack och drog iväg till Eltebo ett par dagar. Guld värt att fina mor och syster ställer upp och vaktar Kakmonstret <3

Något annat som var guld var att bara ta sin kaffekopp och tillsammans med hundarna gå rätt ut från farstutrappan ut i skogen på morgonen innan jag lärde åka och jobba. Inte en kotte där förutom vi, en massa mjuk mossa att smyga i och stenar och stubbar att leta balansen på. Jag drömmer om den dagen då min ekonomi är så stabil att jag kan köpa någonting med en liten gräsplätt till i alla fall. Antingen det eller att jag vinner miljoner på triss och kan köpa mig en herrgård och låta min corgiflock springa fritt över ägorna ;) Note to self: Börja köp trisslotter. 

Annat som händer är att Kakans ensamhetsträning går sakta men stadigt framåt, känns så bra när man kommer hem och det ligger sömnmosiga hundar i hallen som knappt ids gå upp och hälsa. Kloklippningen tar sig den med, Kakan kommer springandes och drar sig upp i mitt knä när klosaxen kommer fram (!), sen att det muttras en del över själva kloklippningen och att det går att klippa max 1-2 klor i taget innan lilla fröken håller på att dööö över att vara still är väl en annan sak, babysteps...

Tetris är anmäld till en lydnadstävling *djupandas i papperspåse* och några agilitytvåor, då är Cakes så pass stor att hon kan följa med och se hur det går till i vuxenlivet. Jag bryr mig inte om hur vädret blir, jag tror att det här kommer att bli en tokbra sommar hur som ^^

Falu Brukshundklubb 7/6-15

Första tävlingen på en halv evighet gick ju alldeles suveränt, guldgrävlingen klev in på agilitybanan som näst sista startande och visade vart skåpet skulle stå. Nollat lopp, klassvinst och våran sen länge efterlängtade sista agilitypinne! Äntligen är vi ett klass 2 ekipage på heltid! 

Jag vet inte vad som hände med dom där kompetenta kamerakvinnorna jag skrev om förut, den viktiga starten kom ju uppenbarligen inte med ;) 

Debuten i Hoppklass 2 drog vi också av när vi ändå var i farten. Jag höll mig inte alls till planen som inkluderade inte mindre än 2 våghalsiga blindbyten men det gick ju alldeles strålande ändå, om jag får skryta lite ;) I alla fall fram till femte sista hindret då jag hörde ur bommen föll ner och luften gick ur mig en aning. Tetris hoppade då genom ramen på däcket och jag iddes inte ta om när jag var så nöjd med allt annat...

Så nu ska vi ta oss an utmaningarna i klass två! Och fortsätta nöta det här med svanhopp från gungan, den observante kanske märkte att den inte alls var med i vårat vinstlopp, hrm ;)

Valpkurs!

Änteligen en valp som ska få gå valpkurs! Ambra gick en brukslydnadskurs istället som hon glänste i och Tetris fick väl mest hänga med överallt och lära sig veta hut (vilket ju blev bra det med) meen, nu tycker jag att det är dags att jag får uppgradera mig lite på hundträningsfronten. Och oj så lämpligt att det trillade in en vapp då ;)

"Grunda för framgång" heter kursen och den hålls av Anna Hilding, inga låga ambitioner här inte, hehe. Började ju halvkasst med att jag först åkte rätt, inte såg någon, åkte fel, åkte mer fel, med gråten i halsen ringde kursledaren och till slut kom rätt igen. Dock inte mer än 7 minuter försenad :D

Kakan var go och fin och slappnade av så gott mellan träningspassen, som synes på bilden ovan. Vi tittade på engagemang, både mitt och hennes, och jobbade med lek och kontakt. Mina dassiga leksaker som duger gott hemma var bara "meh" i ny miljö med nya störningar så till nästa gång är det jag som går ner i Elias lajvgrotta och slaktar ett getskinn eller två till nya leksaker. Döda pälsiga djur is da shit tydligen.

Två timmar med massa ny och rolig info var på näppen vad både jag och Kaksmulan klarade av, det blev en rejäl gemensam power nap när vi kom hem. Det här med att ligga och gosa tillsammans är inte så tokigt har hon kommit på ;) Och jag har fått ett till lyxproblem, det är jättesvårt att ligga bekvämt med två cardigans tätt intill i soffan...

Dom små sakerna

När det är den första juni och regnet bara öser ner får man tänka på och uppskatta dom små sakerna i livet. Som att jag inte hade mitt sista par rena strumpor på mig när jag klev i en hög med valpbajs i morse. Det gjorde mig oväntat glad ;) Och att nämnda valp fortfarande är så liten att den kan ligga bekvämt hoprullad i mitt knä och kisa när jag dricker förmiddagskaffe och slösurfar ♥