lördag 25 april 2015

Kakan part. 2

Ja jisses, vart börjar jag? Med fantastiska människor som möjliggör det för mig att köpa en valp ur kennel Ceciklas tokfina F-kull, valpar som jag har haft varma tankar om sen den blivande tillverkningen utannonserades. Tusen, tusen tack ni fina <3

Förra måndagen tog jag och Elias vår nyreparerade passat och åkte ner till Östhammar för att känna och klämma lite på kandidaterna till vår lilla familj. Möttes av fyra vilt voffande och svansviftande cardigandamer, alltså fyra stycken, vilken dröm! Tetris mofflade upp sig först och skulle visa att Segerstagrävlingar hälsar man inte på hur som helst och hur man vill, men vi gick en promenad med alla fem lösa och strax hade spänningarna lagt sig.

Men ack, lugnet varade inte länge för Tetan, för när hon glad i hågen traskade in i köket möttes hon av en hel här av det äckligaste hon hade sett någon gång, valpar! Och när hon vände för att fly var det lika många bakom henne! Med livet knappt i behåll tog hon sig ut i säkerhet bakom barngrinden i hallen, och där stannade hon tills småsakerna hade däckat på golvet. Det var inte alls en utflykt i Tetris smak.



Jag å andra sidan var heelt salig ;) 8 av 9 gjorde seriösa försök att få av mig skorna i småbitar eller provsmakade på händerna, och det kändes såå bra. Det absolut svåraste var att välja en liten tjej som skulle få flytta hem till oss. Dom tre tikvalparna som var kvar var enligt uppgift ganska jämlika och alla skulle bli roliga livs- och träningskamrater. Tiken med mest föremålsintresse satt fast i mitt skosnöre typ 80% av tiden vi var där och sånt är jag ju lite svag för. Hon var även sjukt näpen och häftigt tecknad. Sen var det även en jättemysig en vid namn Frukostflinga och det skulle ju bara vara så ballt att kunna stoltsera med både en Snöflinga och en Frukostflinga ;). Måste ju erkänna att det var dom två som jag hade fastnat för när jag tittat på foton av kullen tidigare, men...

När 8 valpar kom zombietultandes för att lemlästa mina dojjor  var det en som tittade lite nyfiket på mig innan den högg in.

Och när jag satt med dom en och en vid fikabordet var det samma som låg och plirade mig in i ögonen och inte åt på mig eller försökte komma åt bullfatet. Snacka om att få hjärtat stulet. Sen när Elias sa att han minsann visste vem han ville ha med hem var ju saken biff.


En Fruktkaka blev det, och väntan på att få hem henne är ooo-lidlig <3 Hemmacorgin är, än så länge, lyckligt ovetande.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar